Frågor efter fullmäktige

Jag brukar inte sitta med en massa frågor i huvudet dagen efter Fullmäktige – men det gör jag den här gången. Under så många olika punkter i går fick jag upp frågor i huvudet, men jag fick inga svar.

Jag gör ett försök till sammanfattning:

  • Vad får Sverigedemokraternas Mikael Strandman att i en interpellation skriva så kallade ”ensamkommande barn (omvandlingen av Grinds Servicehus)?
  • Vilka är källorna som Mikael Strandman hänvisar till i interpellationen ovan?
  • Hur kommer det sig att Kjell Jansson (M) torgför att Roslagsbostäders lägenheter inte är dyrare än alla andra, medans hans partikamrat Ann Lewerentz i sin interpellation till Kommunstyrelsens ordförande om anskaffningar av bostäder skriver om ”nya och dyra hyresrätter med kommunens bostadsbolag som hyresvärd”

Men om man bortser från alla olika frågor, så var det faktiskt skönt att det äntligen diskuterades bostäder i kommunen högt och lågt. Jag hoppas att diskussionerna fortsätter när Norrtälje kommunfullmäktige ses igen 2017

God jul och Gott slut på 2016 fullmäktigekamrater oc

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Norrtälje kommun har en budget

Tror inte någon boende i denna kommun kunnat undgå att det var kommunfullmäktige igår. På dagordningen fanns den sedvanliga blandningen av motioner, interpellationer och frågor – men framför allt skulle det beslutas om utdebiteringen (skattesatsen) och budgeten.

Kommunen styrs av en koaltion av 3 partier, men ändå kunde jag inte missa att Notera att kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk (S) och kommunalrådet Ingrid Landin (Mp) har ett vi anslag, medan Kommunalrådet Berit Jansson (C) säger jag. Samma styre men 2 olika anslag.

Kjell Jansson företräder kommunens största opositionsparti (M) och verkar ha funnit sin plats väl i oposition, nästan lite väl bra. Han kritiserar mera än han kommer med egna förslag, och mest i skottgluggen är hans tidigare allierade i Centerpartiet (Alliansen styrde fram till 2014). Problemet är att han skulle kunna göra det snyggare och med lite mera finess. I debatten tycker jag det är rent av märkligt att Kjell helt plötsligt tycker att det inte är OK att exploatera engångsintäkter, vad jag förstår gjordes det hej vilt när alliansen styrde. Kjell pratar också om att man kan höja skatten om pengarna inte räcker – men lägger själv förslag om  en sänkning på 10 öre…..

Personer i socioekonomiskt utsatt situation har tydligen ringt Mikael Strandman  (SD) och jag måste i mitt stilla sinne fråga varför man ringt just honom (du som läser och har förslag på svar – hör av dig). Strandman och hans parti är ju faktiskt en företrädare för den värsta sortens högerpolitik, som bara bidrar till klyftor så nog borde man ringa någon annan. Det tar mindre än en minut innan Strandman kommer in på att det är systemfel någonstans, och jag är inte förvånad.

”Vem ska ta hand om mig när jag blir gammal?” frågar Karin Karlsbro (gruppledare, L) och fortsätter ”Har vi råd med välfärden?”. Jag skulle vilja svarar henne med den som har bra betalt och vettiga övriga vilkor men väljer att avstå i debatten. För det borde stå fullständigt klart att vi har råd med bra vilkor till den som arbetar i välfärden om inte så mycket av anslagna medel går till privata vinster. Karin Karlsbro yrkar också på mera pengar än styret till Kommunalförbundet Vård och Omsorg – men sätter sig i knäet på skattesänkarna i Moderaterna.

 

Anders Fransson (f d S, f d L, numera RooP) är verkligen opositionspolitiker, han stöder varken Styrets eller M:S (SD:s) budget utan jag får ett intryck av att han fabulerar fritt om sänkning här och höjning där. Det skulle nästan ha varit intressant att se hans förslag skrivet.

Kristdemokraterna har bytt ledamot på sin enda stol, nu är det Göte Waara som sitter där, och inledningsvis verkar han vara mycket säkrare på vad han ska säga, men tyvärr avtar det allteftersom Göte förvaltar sin tid. Jag lyckas dock förstå att det i stort sett är M:s budget han vill ha.

I andra varvet på debatten går Ulrika Falk (S) upp och beskyller Kjell Jansson (M) för trixande med finansnettot (skillnaden mellan räntekostnader och -utgifter), det vill jag gärna höra med om vid ett annat tillfälle eftersom jag noterat en skillnad på 10 milj kr mellan budgetförslagen gällande just finansiella intäkter. Berit Jansson (C) som fick en del knivhugg i första omgången går upp och slungar tillbaka mot Jansson (M) i sedvanlig stil. Ingrid Landin fortsätter munfäktningen, men inte mot Kjell utan mot Mikael Strandman (SD)

Anders Fransson (RooP) går upp i andra omgången, och klagar på att han inte ser någon röd tråd (senare ser han en tråd, men klagar på att den är grön). till skillnad från Fransson ser jag tråden och nog är den röd alltid.

Bo Wetterström (M) för ett märkligt resonemang när han replikerar på Catarina Wahlgren (V) när han menar att vi (som ju var dem som fick igenom 10 årliga väldfärdsmiljarder i förhandlingarna om statsbudgeten) måste glömma dem ”de är skattebetalarna som betalar”. Någon gång måste jag fråga Bo hur (Om) han tänkte.

De märkliga resonemangen från M fortsätter. Näst i tur är det Ann Lewerentz som inte tycker att vi ska ”hyra upp” (intressant formulering för övrigt) de dyra lägenheterna i Roslagsbostäder. Jag har god lust att fråga henne om hon har någon aning om varför de är så dyra, men väljer att avstå. Ann föreslår att folk ska bo i del av villor istället för lägenheter, ett resonemang som jag verkligen inte förstår.

Jane Trepp (C) menar att en av tankarna med Tiohundra var att vi skulle riva stuprören och bygga hängrännor istället. Jag tycker att  liknelsen haltar något eftersom hängrännor och stuprör är delar i samma system.

Bino Drummond (M) nyanserar sin gruppledares resonemang något (Kjell tyckte det var den värsta budgeten på hans 25 år som politiker) men tycker att man kan kalla den dopad (av engångsintäkter): då är det väl inget fel Bino, ni använder ju också exploateringar

Det är inte kommunen som skapar arbetena, säger Ann Lewerentz (M). Näha, jag tycker mig höra en uppgift om antal jobb så fort något diskuteras på riksplanet…..

Det tar tid, men 1 timme och 50 minuter in i budgetfullmäktige pratar äntligen Kjell Jansson om Moderaternas egna örslag istället för att bara kritisera styrets. Bara det är faktiskt värt att notera, eftersom det då var sällsynt.

Anders Olander (C) vill prata landsbygd, och nämner också Rimbo och Hallstavik – men som ”serviceorter”. Påminn mig gärna att jag ska fråga efter definitionen på en serviceort.

Henrik Hedensiöö (M) vill veta Hur, intressant eftersom M:s egna budgetförslag är kliniskt rent på just hur de tänkt.

”Vi sitter tillsammans” svarar Ulrika Falk (S) när Bino Drummond frågar, vilket jag tycker är en bra sammanfattning på skillnaden mellan samverkansstyret och högeralliansen.

Kjell Jansson (M) yrkar på en skattesänkning på tio öre i enlighet med M:s budgetförslag, och hänvisar i motiveringen till politiska poäng och omvärlden(de närmaste kommunerna) men bryr sig tyvärr inte om bolagen i den egna kommunen. tråkigt tycker jag, tråkigare är att han inte är ensam om det synsättet.

För egen del spenderar jag mina 3 minuter med att prata kommunhuskoncernen och de ingående bolagen, och känner stödet från pärmen jag har i väskan. Siffrorna jag fått från en tidigare tjänsteman tror jag sätter sig bra, men tiden går fort så Catarina fyller i med ett yrkande. Det känns bra att vara del av en grupp som hjälper varandra.

 

Från övriga dagordningen måste jag bara notera Moderaternas motstånd mot att ersätta 2 bilplatser (de enda som finns) på Stora Torget i Norrtälje med en mobil cykelparkering. Moderaterna menar att cykelparkeringen hade kunna vara någon annan stans på torget, och då känner jag att jag måste gå upp. Jag frågar då Kjell Jansson (M) adresserat var han i så fall föreslår att parkeringen ska vara eftersom torget består av vägar (Gång-/cykel- så väl som bil-) men när Kjell går upp menar han bara att ”Jag tänker inte svara på det”.

Jag tror att det är cykelns fördel framför bilen du är arg på Kjell, och sedan får du säga vad du vill!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En bostadsdebatt jag gillar

Från stund till annan händer det att jag som socialist, feminist, antirasist – kort sagt Vänsterpartist – hittar något som en företrädare för ett annat parti skrivit. Nu har det hänt igen, denna gång är det i Anders Unnerstads (L) debattartikel i dagens Norrtelje Tidning jag hittar saker jag kan hålla med om.

Jag som vänsterpartist kan hålla med om behovet av bostäder i hela Stockholmsregionen, men framför allt behovet av hyresbostäder. Under många år har alliansens olika partier beslutat om utförsäljning, men besluten om nybyggnation har varit få om ens några.

Unnerstad börjar med att räkna upp varför det inte byggs: Det saknas mark (men det byggs ju bostadsrätter Anders), instanserna verkar inte hinna med, det saknas resurser (i alla fall i de allmännas fickor och skattkistor), byggnormerna skiljer sig. Unnerstad hänvisar till artikelserien i Dagens Nyheter, men glömmer att seriens klo är att det finns misstankar om att byggherrarna ligger på marken flera år innan man söker bygglov.

Enligt Unnerstad är en bidragande orsak i fallet med Norrtälje kommun den styrande politiska ledningens inställning till sitt eget bostadsbolag. Jag kan hålla med om det till viss del. Under sin tid som opositionskommualråd kritiserade Ulrika Falk (S) uttagen ur Roslagsbostäder, men de senaste boksluten har ändå innehållit dessa uttag (främst till ägarbolaget Norrtälje Kommunhus AB, men också till Kommunkassan).

Vänsterpartiet har vid ett tillfälle tagit ställning till vad man tycker om detta (finns att läsa på partiföreningens hemsida ) och för vår del finns det bara en väg frammåt.  I decmeber 2015 lade vi en motion till kommunfullmäktige om en utredning av de förhållanden Unnerstad berättar om i sin debattartikel, och som var anledningen till att han själv och Roland Brodin vid styrelsemötet med Roslagsbostäder den 17 februari 2016 reserverar sig mot styrelsens yttrande över vinstuttaget. Motionen har ännu inte kommit tillbaka från den beredning kommunfullmäktige beslutade om den 14 december.

Anders Unnerstad och Liberalerna i Norrtälje vet lika bra som jag och Vänsterpartiet att det tar tid att vända en atlantångare, min uppfattning är att vändningen har börjat och jag kommer att stödja den så ofta jag kan.

Publicerat i Nyheter och politik | 2 kommentarer

kärt barn har många namn – eller????

I god tid hade jag bestämt mig för att lägga en interpellation till Kommunstyrelsens Ordförande Ulrika Falk (S) om det så kallade Värdlandsavtal som just nu förhandlas fram mellan Sverige och Försvarsalliansen NATO, men samma dag som den ska framställas får jag indikationer från politiskt mera erfarna att det kan vara så att det anses att detta är en försvarsfråga – och sådana är inte kommunala. Efter en snabb konferens med gruppen beslutar jag mig för att underrätta presidiet om att vi drar tillbaka interpellationen. Mina källor säger att det verkar bättre att jag tar beslutet själv än att det blir nej i fullmäktige, och som nybörjare (nå ja, förhållandevis) så kan ju detta göra underverk med självkänslan.

Men skadan är på något sätt redan skedd. På mikrobloggen twitter börjar en våg av så kallade interaktioner. Den snällaste är Liberalernas lokala gruppledare som torgför åsikten att kommunen snarare borde gå i förväg och gå med i NATO. Av övriga inlägg läser jag att vår (läs: Vänsterpartiets) starka sida inte är strategi, att okunskapen är överväldigande från Nej till NATO-håll, att vi stöder Putin och att vi låtsas som om 1991 inte ägt rum…….

Samtidigt som denna kanonad öser över mig så brukar man säga att det är bra att bete sig ”vuxet” – men jag ställer mig frågande.

Under en av måndagens fullmäktigedebatter så är det en företrädare som säger att ”Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör”

Då kanske det är dags att vi vuxna visar hur man ska bete sig i handling då?!?!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Betraktelser från en Fullmäktigestol – februari 2016

Så var det dags att sätta sig i Fullmäktigestolen för ett nytt arbetsår. Måndagkvällen var här och i ”jobbdatorn” (en iPad) väntade en dagordning full av intressanta ämnen. Men först ska jag droppa en aptitretare angående vad som inte fanns på dagordningen – den interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk (S) som jag i sista stund beslutade att dra tillbaka. Diskussionen kring det ärendet (som alltså inte blev ett ärende) är så intressant och omfattande så den får ett helt eget inlägg. Mitt råd är alltså att hålla koll på bloggen så att du inte missar något riktigt smaskigt.

Nu åter till det som faktiskt avhandlades, och vi tar allt i tur och ordning. Alltså börjar vi med besvarande av interpellationer. Det blocket dominerades denna gång av moderaterna som ställde frågor om allt i från HBTQ-cetrifiering av kommunens verksamheter till inkomster/kostnader för flyktingmottagande till intensivspråkträning för nyanlända. Mest intressant av dessa var den från opositionsrådet Kjell Jansson (M) till sin efterträdare om intäkter och kostnader för flyktingmottagandet. Ulrika Falk (S) var tvungen att erkänna att hon inte kunde svara på en del frågor, och i ett inlägg så säger Jansson (M) att ”jag visste att du inte kunde svara” – men varför ställer du frågan då Kjell?

I debatten om flyktingmottagande tog också Kjell upp att han sett ett mail med en efterfrågade paus i flyktingmottagandet. Jag står för vad jag sade i talarstolen (och fick berömmande SMS från Liberalen Lennart Rhodin) – vi kan inte ta paus i att vara medmänniskor, och vi ska inte! Mikael Strandman (Gruppledare, SD) tar också upp att han inte har råd att belåna sig med miljonbelopp för att hans barn ska kunna köpa sig en lägenhet: Tar man politiskt ansvar för en bostadspolitik värd namnet så kan man hyra en bostad, Mikael, då slipper du belåna dig över huvud taget.

När det var dags för debatt om Hamed Abassis (M) interpellation om intensivspråkträning så får Presidiet info om att webbsändningen inte fungerar och kollar. Detta får till följd att Abassi själv hörs dubbelt i salen (men med något fördröjning). Abassi kommer av sig men partikamraten Bino Drummond fångar upp det hela och erbjuder folk att se honom live istället. Stilpoäng Bino.

Ärende 10 gällde en fråga från Bygg- och miljönämnden om man ska titta på om Verksamhetsområdet för kommunalt VA i Åkerö (Rådmansö) ska utökas eller ej. De enskilda avloppens riddare Ingmar Ögren (SD) går upp i talarstolen och yrkar avslag på ett beslut han uppfattat var fattat, och självklart ser han problem med att fastigheter ansluts till en gemensamhetsanläggning.

För en tid sedan togs beslut om en motion från Kjell Jansson (M) om att skolbarn borde upplysas bättre om kommunismens och nazismens illdåd, och eftersom både nämnd och styrelse yrkat avslag stod Bino Drummond i Fullmäktiges talarstol och beskyllde oss för att inte ha läst handlingarna. När det gällde ärende 12 i måndags så var det Anders Fransson (RooP) som kom med samma beskyllning, fast då gällde det bara Kommunfullmäktiges presidium. Hoppas inte detta med beskyllningar är en trend, för då är vi på väg åt helt fel håll. I samma ärende är Henrik Hedensiö (M) uppe och erkänner att ”Jag har inga pengar…..det är inte mina pengar, det är skattebetalarnas” – bra där Henrik!

Fullmäktiges förhandlingar drar ut på tiden efter en dag som tydligen varit lång för när det gäller ärende 15 (Godkännande av markanvisningsavtal för delar av Alen 1-5 m fl) så blir helt plötsligt ordet ‘avtal’ i ett anförande från Kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk (S) ‘avfall’ – jag konstaterar glatt att kommunalrådet tydligen debatterat renhållningstaxan ingående samt att debatten om (den tomma) polislokalen i Rimbo finns i färskt minne hos kommunalrådet; det var ju poliserna som inte tyckte om att ”sitta inne”…….

I mina ögon var detta ärende det mest intressanta på länge: Förslaget innebär ju att man bygger ytterligare hyresrätter i en kommun där vårt egna bolag har en kötid på 12 år. oposotionsrådet Kjell Jansson (M) är rädd för att det blir en jättehög hyra på de färdiga lägenheterna och att de kommer att bli svåruthyrda. Jag kontrar med att Vänsterpartiet har ett flertal idéer för att pressa hyran och att vi alls inte tror att de kommer att få stå tomma. Jag drar mig också till minnes att det var under denna punkt som MP:s gruppledare Mats Wedberg börjar prata om tomträtt – det låter intressant Mats! M är dock med på att det byggs hyresrätter, men att de inte ska vara låsta som hyresrätter i 25 år, 10 år räcker gott

På dagordningen fanns också ett förslag att man istället för att bygga ett avloppsreningsverk i Kapellskär för en miljard skulle bygga ut och modernisera det existerande verket i Lindholmen. opositionsrådet Kjell Jansson (M) hade då satt på sig spenderbyxorna igen och tyckte att skrivningen i Översiktsplanen skulle vara kvar. Norrtälje stad ska expandera, och då kan man inte tillåta reningsverket att expandera – trots att det blir dubbelt så dyrt.

Jag måste avsluta med en positiv sak: Som ärende 24 finns en ”motion från Catarina wahlgren (V) m. fl. om målsättning och höjd kvalitet i barnomsorgen i Norrtälje kommun” – och Lennart Rhodin (L) går upp och yrkar bifall för Liberalernas grupps räkning. Notera alltså att det faktiskt går att samlas ”blocköverskridande”

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

De minsta (tröga) kugghjulen i Maskineriet Sverige

Det är inte lätt att komma överens om hur det går i Sverige: Vissa påstår att vi är inne i en högkonjunktur, vissa påstår att vi måste dra ned på kostnaderna. Någonstans mitt i denna diskussion står Riksbanken (vars chef vill ha hjälp med inflationsmålet de själva beslutade om) och facken (som påstår att företagen inte gått bättre på många år och att det är dags att de anställda får stabila anställningar och vara med och dela på resultaten.

Eftersom alla har varsin ”Dold agenda” så är det inte lätt för vanligt folk att få en vettig bild av hur det faktiskt ser ut. I värsta fall förvirrar jag, i bästa fall förtydligar jag något – för nu tänker jag måla upp min bild:

Det är rätt att resurserna finns i samhället, och att de (tyvärr) finns i fel fickor. Resurserna är koncentrerade i få fickor (ägarnas) istället för spridda i många (arbetarnas) fickor. Varje år som löneförhandlingar får arbetstagarnas organisationer reda på att ”det finns inte resurser” till höga lönekrav – men när semestern börjar närma sig så märker man att planeringen kommer att spricka och erbjuder de anställda månadslöner i veckan för att skjuta på semestern (som alltså inte blir tillsammans med barn/partner – i år heller).

Problemet med resurserna gör också att Riksbankens så kallade räntevapen (bankerna lånar ju till minusränta sedan en tid tillbaka). För vi vanliga medborgare kan inte tillgodoräkna oss den låga räntan i full utsträckning – men vi kommer att få ta konsekvenserna när väl räntan stiger till normala nivåer.

Problemet är också att de som anställs får osäkra korttidskontrakt eftersom ”behovet av arbetskraft inte är konstant” (vilket är den värsta sortens trams!). De korta anställningarna gör också att arbetstagaren inte får lån för att till exempel kunna köpa en bostad (om pengarna finns) eller att köpa en bil (eftersom kollektivtrafiken är nedmonterad)

Hur löser vi då detta? Jo, förslagsvis genom en aldrig skådad samordning! För att över huvud taget kunna få fart på den del av kugghjulen i maskineriet Sverige som i dag går trögt, eller till och med står still, så måste de fackliga organisationerna på arbetstagarsidan (arbetare och tjänstemän) samordna sina krav. Vi behöver kolla vilka branscher som haft sämst utveckling över hela linjen och se till att det är där vi får in stöten mot arbetsgivarna. Vi från politiken måste sätta press på företagen att de erbjuder vettiga villkor till de som anställs – och vi måste sänka veckoarbetstiden. Det är ohållbart att en del sover med mobilen som huvudkudde och jagar timmar och minuter, medan andra springer benen av sig och ändå inte hinner.

Nu ska jag få in en aspekt till, så häng med ordentligt i svängarna.

Med stöd av ovan anser jag att det nu är ännu viktigare än tidigare att Vänsterpartiet håller fast vid sin partnerroll med S/Mp-regeringen. Vad det här landets maskineri behöver är sann vänsterpolitik, och kan inte S tillhandahålla det i sin ”blocköverskridande” ambition – då måste V säkra den

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

om en människas värde

I en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk, S lämnad på kommunfullmäktige den 2 november 2014 (behandlades 14/12 2014) så frågar Sune Rehnberg (SD) om all människors lika värde även gäller Sverigedemokraterna med barn och familj.

Anledningen till att man lämnar in interpellationen är att man i Norrtelje tidning läst att ”Vi kommer alltid att stå upp för allas lika värde och rättigheter.
Det skall inte finnas en enda människa i vår kommun som inte vill bo kvar på grund av andra människors rädslor, okunskap och fördomar”

I debatten exemplifierar Sune Rehnberg med att en Namngiven skolledare i en namngiven skola till en yngre medlem av hans familj kommit med vad Rehnberg själv anser är fördomar och okunskap.

Debatten i fullmäktige följs upp av 2 debattartiklar: Den första av gruppledaren Mikael Strandman (Norrtelje Tidning 17/12 2015). I sin artikel menar Strandman att flyktingvågen som kommit till Sverige denna vinter har sitt ursprung i Lehman Brothers-kraschen 2008 ”med efterföljande Samhällskolaps i EU:s yttre gräns, Grekland, och fortsatte med flera inbördeskrig i Mellanöstern, påhejade av USA och EU”.

Strandman menar enligt rubriksättaren på NT att ”Man måste ställa grupper mot varandra”. Det är så man baxnar.

Sedan kommer artikel 2 av Sandra och Susanne Ljunggren (5/1 2016) där man rakt ut påstår att ”alla människor är inte lika värda”. Man har låst sig vid vad Berit Jansson Kommunalråd, C) sade i debatten, men exemplifierar också med allehanda folk från höger till vänster med att de inte har lika högt/lågt värde – inte ens som människor.

Här, kära läsare, har vi något som ni bör ta fäste på. Nu är vi bortom Högerpartiernas skillnad på vi och dem, här är vi bortom främlingsrädsla eller -fientlighet. Här pratar vi ren och skär skräck!

Här blandar Ljunggrens friskt ihop värden av alla dess former till en enda stor röra, så man verkligen blir svettig.

Jag blir inte svettig, jag blir bara rakt igenom kroppen isande kall. Om vi bara skrapat det allra minsta på ytan hade vi sett detta, och kunnat påpeka detta i alla möjliga sammanhang – och vi bränner alla chanser vi haft!

 

Varför?

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar